Vädjan om mat och vatten tonades ned i Energimyndighetens rapport

Energimyndigheten köper sedan 2011 utsläppsminskningar från ett projekt som planterar tallar i Uganda.

För att ge plats åt klimatskogen fördrevs småbönder. Enligt flera rapporter lider lokalbefolkningen sedan dess av brist på mat och vatten men deras larm tonas ner i myndighetens kommunikation, visar DN:s granskning.

– Återbeskogning är en viktig insats för att klara klimatmålen, skriver Energimyndigheten i ett mejl till DN

Energimyndigheten köper utsläppsminskningar från ett stort projekt där norska företaget Green Resources planterar tallar i Kachung i norra Uganda. Avtalet sträcker sig till 2032, och gäller utbetalningar av svenska skattemedel på totalt 22 miljoner kronor.

Green Resources beskriver sig själva som Östafrikas största skogsbolag. Årsredovisningen från i fjol visar att bolaget, som även driver sågverk, gjorde 116 miljoner kronor i vinst – och har över 1 miljard kronor i ”biologiska tillgångar” i trädplantage.

Plantagen i Kachung, som certifierats inom FN:s kritiserade CDM-system , sker på ett 2.000 hektar stort område, som enligt Energimyndighetens ursprungliga informationsbroschyr tidigare utgjordes av outnyttjad buskmark.

Läs mer: ”Klimatkompensation är en ny slags kolonialism”

I själva verket har projektet blivit verklighet genom ”landgrabbing”: runt 6.000 småbönder, som i generationer brukat marken, har tvingats lämna sina jordlotter – i vissa fall av beväpnade vakter. Personer som protesterat har misshandlats och fängslats, avslöjade TV4:s Kalla Fakta 2015 , som intervjuat bybor som vittnade om att marken de levt av tagits ifrån dem utan kompensation.

En riskanalys som utfördes 2011 för Energimyndigheten av ett amerikanskt konsultbolag visar tydligt, med bifogade dokument, att lokalinvånarna har fördrivits.

Dokument visar hur lokalbefolkning fått 120 dagar på sig att lämna marken som de brukat, för skogsplantagen. Foto: Energimyndigheten.

Efter programmet 2015 lovade Energimyndigheten att förhållandena för lokalbefolkningen skulle förbättras .

Miljöorganisationen The Oakland Institute har dock granskat förhållandena på plats, och visar i en rapport från 2017 att befolkningen fortfarande lider av mat- och vattenbrist. Och problemen fortsätter, framgår i en ny rapport från augusti i år, som TV4 rapporterat om .

Myndigheten har svarat att man inte delar institutets slutsatser , dock har man skjutit upp en delbetalning på 10 miljoner kronor till projektet .

Så sent som den 19 oktober i år beskriver myndigheten i stället framgångar på sin hemsida :

”Klimatnyttan från projektet har nu verifierats av FN och vi ser också att Green Resources, företaget som driver skogsplantagen, har arbetat mycket med att förbättra förutsättningarna och livsvillkoren för lokalbefolkningen runt skogsreservatet. Energimyndigheten har gjort egna platsbesök för att följa upp insatserna, och har tagit del av rapporter från oberoende granskare”.

Energimyndighetens avtal med Green Resources löper i ytterligare tolv år , med planerade utbetalningar på 22 miljoner kronor för de 192.000 ton koldioxid som beräknas fångas in av barrträden.

Nu kan DN avslöja nya detaljer om hur Energimyndigheten tonat ned allvaret i situationen.

Två företrädare från myndigheten reste till projektet i Kachung i januari 2017 – två år efter att skandalen avslöjats. I reserapporten beskriver myndighetsföreträdarna förbättringar av situationen. Vakter från plantagen trakasserar inte längre byborna och tar inte heller längre ut olagliga avgifter för att få tillbaka beslagtagen boskap, enligt rapporten.

Varje by har fått en inplastad karta vilket har ”förbättrat förståelsen för var skogsreservatets gränser går”. Relationen och dialogen mellan byborna och Green Resources uppges vara god. ”Lokalbefolkningen visar uppskattning och förtroende”.

De två besökande från Energimyndigheten konstaterar att insatser som kan förbättra lokalbefolkningens livsmedelsförsörjning ”är av stor betydelse för att förbättra levnadsvillkoren för människorna i området”.